Den fantastiska historien om Southern Rock bandet Oak Lake City Boogie Band

Efter att jag slutat i Bernard Jenkins, och i ungefär den vevan flyttat in till Eksjö, så började man se sig om efter nytt "piipel" att lira med, och Boogierock skulle det ju liras, den saken rådde det ju som sagt ingen som helst tvekan om eftersom det ju enligt eget förmenande inte finns några riktigt trovärdiga alternativ !

Många kubikmeter vatten har ju flutit under de berömda broarna sedan 1976 och om Altzheimers mot alla odds inte har slagit sina hemska rispande klor i en, så startade Oak Lake City Boogie Band om jag minns rätt, så som nedan följer:

På ett typiskt Småländskt "fylleparty" så träffade jag "Tummen" som mycket klädsamt hade ena armen i gips och som helt oförblommerat och totalt utan hämningar påstod att han lirade Bas. Han såg ju "redig" och rekorderlig ut så jag trodde på sedvanligt Småländskt "social-kompetentiskt" manér naturligtvis helt och fullt på honom. (och då menar jag i både bokstavlig och bildlig bemärkelse "fullt" ! Med betoning på full ! )

Han i sin tur kände "Frasse", en snubbe som uppenbarligen var en riktig hejare på att lira trummor och som eventuellt var intresserad av att hoppa på. Själv tog jag kontakt med "Somman" som hade sjungit med Kaij, Kenneth och mig i Horizont innan lumpen, och jag visste med all säkerhet att han gillade Boogierock.

Härmed inträdde nu ett frenetiskt och mycket idogt filande på de tre berömda Boogie-ackorden,,,(A-D-E)
Och svängde gjorde det minsann ! Första halvåret körde vi på fyra man, men till våren fick vi förstärkning på gitarrsidan av Tommy som "Somman" och jag kände sedan tidigare. Han hade tidigare mest spelat i mer "experimentella" musik grupper och var väl egentligen mycket mer "avancerad" rent musikaliskt än oss andra så kallade "3-ackordsgalningar". Men det funkade ypperligt och det svängde nu ännu mer än tidigare!

Redii to råck !

Glada grabbar ur originalsättningen av Oak Lake City Boogie Band
straxt före den mycket omtalade - med vilda rykten omgivna - och
oerhört bejublade,,, "The Very Very First Gig", och som ju självklart
begicks på så att säga "hemmaplan" i Prästängsskolan i Eksjö .
Jag har för mig att "gaget" var 300kr,,, En smått otrolig förmögenhet
i den Småländska rockbranschen vid den tiden !
Kul hade vi i alla fulla fall och alla var glada och mycket förnöjda.
Snart nog skulle ju skivbolagen svärma runt oss med sina feta skivkontrakt "booze"-"koks"-snabba bilar och läckra lättfotade "chicks".

Från Vä till Hö,,, "Tjalle" - "Somman" - "Frasse" - "Tummen".